I tisdags kväll tog jag & granne och hans 2 barn ned oss till stan för att gå på Thai boxnings gala. Ja, gala och gala, det skulle bli några matcher på en klubb nere i de mer ”shady districts” i Hua Hin. Glada i hågen åkte vi ned vid 18.00 snåret för att upptäcka att det var just en klubb som kanske hade 50 sittplatser av olika kvalité. Vi förhandlade fram ett pris för oss (förhandla kan man ju undra, för sen när vi kom så ingick inget dricka….).
Barnen var hungriga och vi drog till ”Burger King”, äntligen lite västerländsk mat 🙂 Jag tog en Agnus XT burgare med meny för det facila priset av 345 bath (en god Thai rätt kostar typ 250 bath på en bättre restaurang.) Nu skulle man svulla lite i hederlig god mat. Joda den fettdrypande maten gick ned, men sen dess har magen varit i uppror. Det var först i kväll som jag fattade hur mycket fett det finns i västerländsk mat !
Matcherna skulle börja 21.30 (vilket de faktiskt gjorde) så vi hade 2,5 timmar att slå ihjäl. Barnen bestämde att vi skulle gå på ”Night Market” (igen ….) Vi gick gatan upp & ned och fördrev en halvtimme med fotmassage.
Sen blev det raka spåret ned till Thai boxningsgalan. Ja det var ett litet ställe med bara ”faranger” i (den betalande) publiken (turistfälla?) och matcherna kanske inte var de bästa, men jag har i alla fall kikat på Thaibox i Thailand 🙂
Lite oskarp, men här var vi !
För er som är intresserade, så finns det några videos från 2 ronden i alla matcher.
Det finns 2 till matcher, men det tar som tid att ladda upp dem, så nu går jag & lägger mig istället….
Nu har vi varit här i 3 veckor. Helena har kommit in i jobbet och kvitterat ut sin första lön, så nu väntar jag på mitt apanage. Dagarna går i varandra och jag fördriver dem sovandes, hänger på gymmet eller sitter med näsan i någon bok.
I söndags tog vi MC’n ned till stan. Vi skulle kika på havet och spana in en konstnärsmarknad. Som vanligt körde vi fel, men till slut så hamnade vi vid havet bortom ap-berget och åt lunch. Sen var det dags att köra tillbaka till marknaden, som öppnade kl 16.00. I Thailand är en tidpunkt mer en rekommendation, så vid 18.00 var hälften av stånden öppna. Vi gick runt ett tag och sedan åkte vi hem innan solen gick ned.
Stranden med ap-berget i horisonten
Jag åkte ner till Royal Hua Hin golfklubb i onsdags för att slå några bollar. Efter att som vanligt irrat omkring med MC’n så hjälpte lokalbefolkningen mig att hitta rätt. Döm om min förvåning så var banan stängd för en tävling. Båda min besök på golfbanorna har slutat med ”se men inte slå”.
Singha open på RHHGC
I fredags var det åter dags att köra stan osäker, vi åkte till Blueport Mall, lyxshopping center med typ 10 japanska restauranger. Efter att ha gått igenom alla affärer så kan vi sammanfatta upplevelsen med dyra märkeskläder på rea. Vi intog en välsmakande japansk måltid, men det här med sushi var inte en paradgren. Det var mer majonnäs med sushi. Sen drog vi East Roof Top bar för nu skulle vi väl ändå inte vara ensamma där. Det var typ 2 sällskap där när vi kom, men happy hour på drinkarna, så efter två drinkar var och lite regn så åkte vi hem med mr Pop’s fru.
Anders med en mojito
I lördags åkte vi ned till stan, provade Helenas thailändska bankkort och kikade på lite marknader. Vi hittade ett snabbköp med svensk mat, så det blev både müsli och mörkt bröd. Efter en middag på night market så drog vi till El Toro Bar för att lyssna på lite rock. Som vanligt var vi helt ensamma på stället. NÄR KOMMER TURISTERNA?
Titeln kanske förpliktigar till en helnatt på stan, men ”vi gamlingar” gav upp redan vid 23.00. Dagen började med att vi tog MC’n ned till Hua Hin och Market Village, bara det tyckte vi var ett äventyr. Vi skulle nämligen fixa Internet till telefonen så att vi inte hamnar vilse igen och Helena skulle öppna ett bankkonto. Vi tog vår MC’n (bara med MC skorna, ryggskyddet, gul signaljacka och våra lite tjockare nyinköpta byxor) och åkte till Market Village, vilket visade sig gå galant med den lilla trafiken det är mitt på dagen på en lördag.
När vi kom fram till Market Village skulle vi parkera och efter lite om och men så hamnade vi i ett gigantiskt parkeringshus för MC’s. Vi var tvungna att ta en bild bara för att vi skulle hitta tillbaka.Nu gick våran ärenden inte speciellt bra , jag hade glömt telefonen, Helena fick inte öppna bankkonto eftersom rätt person (=chefen med alla rätta stämplar) inte arbetar på helgerna.
Vi köpte lite mat & åkte vi hem till huset, för LARF, (vet inte om han kallas för det) vår VVS reparatör väntade. Han hade under förmiddagen bytt kran, men i samband med det så hade det börjat läcka från avloppet. Röret från handfatet var bra mycket mindre är röret in i väggen. En svensk löser det med att sätta in en muff som byter dimension, en thailändare drar in så mycket silikon i mellanrummet mellan rören så att det blir ”tätt”. Inte precis läge för att köra med en avloppsrensare. Som grädde på moset hade han fixat så att vi fick varmvatten igen (höll i 1 dag efter första besöket) och när han hade åkt så dog varmvattnet igen.
Men vi var glada, för nu skulle det bli fest, Helena var ju ledig på en lördag. Vi åkte in till Market Village med Mr Pop taxi för att köpa internet till telefonen, och sen göra stan osäker. Jag köpte internet till telefonen som funkade i typ 10 minuter, så nu får även jag åka tillbaka på måndag, när Helena ska öppna bankkonto. Sen hade vi hört att East Roof Top Bar var stället som man skulle hänga på. Vi knatade dit och gick upp på baren som visade sig ligga på 5’e våning (inte speciellt högt upp) och den var helt tom gäster. Tydligen ska man gå dit EFTER man har ätit, inte före.
Helena & jag tog varsin öl under ”happy hour” och dividerade om vart vi skulle gå och äta. Vi bad om råd på ”Fejan” av Helenas kollegor, förslagen vi fick var nog bra, men de låg en bra bit från där vi var. Men så hittad en indisk restaurang som låg typ 200 meter ifrån med bra betyg på TripAdvisor. Vi gick dit för att bara se att den var stängd. I brist på annat tog vi en Taxi till ”Night market” och in på en restaurang. Maten & ölen är billig, så det blev 3 (stora=75cl) öl och 4 maträtter a’ 750 Bath. Gott var det också.
Här kan man välja vad man vill ätaRestaurangen vi åt påAnders mätt & belåten efter måltiden
För er som inte vet är ”Night market” en marknad med en massa stånd där man säljer mat, kläder, prylar massage ja i princip allt lagligt. Vi passade på att ta en fotmassage på marknaden.
Efter att ha gått på Night Market tog vi oss över den stora vägen och in på de mer ljusskygga platserna, dvs där alla pubar med äldre ”gentlemen” och yngre ”damer” håller till. Helena höll mig i handen hela tiden, men jag fick ändå förslag att gå in på pubarna och ta en drink, som för övrigt var helt tomma nu när det är lågsäsong. Till slut hamnade vi i något som hette ”Sport Beer Garden”, där satt vi med en massa ”faranger” med fruar och tog en öl och tittade på folklivet. Sen ringde vi till Mr Pop som körde oss hem där vi somnade till ”Good Wife”.
I Thailand får man framföra MC om man har ett körkort, internationellt eller Thailändskt. Egentligen ska man ju ha MC behörighet med många tror att det går lika bra med ett för bil, och alla med bil får köra EU moppe och det kan man ju tolka som ett körkort för MC här Thailand, men det stämmer inte. Det som krävs för ”faranger” är ett internationellt körkort för minst lätt motorcykel, MEN det gäller bara för ”faranger” med turistvisa, och i max 90 dagar.
För alla andra ”non-immegrant visa” (long stay, work) så gäller inga internationella körkort, utan bara Thailändska körkort.
Spelar de här reglerna egentligen någon roll? Som ni kanske vet dör det ca 24.000 personer per år i trafiken i Thailand. Det ger ju en hint att alla kör som galningar här. Kolla in videos som finns på olyckor med MC och här har ni annan varnande video. Sen verkar det som om vissa uthyrningsfirmorna har satt i system att hyra ut MC för att sedan på natten hämta dem med lastbil. ”Farangen” får betala för MC’n, uthyraren blir ersatt av sitt försäkringsbolag och MC’n får nya papper hos en annan uthyrare. Som ni förstår så är det viktigt med försäkringar, det finns 5 nivåer:
1 – Hel försäkring
2+, halv försäkring
2-, nästan halvförsäkring
3+, trafikförsäkring
3-, trafikförsäkring 3 party, Compulsory Third Party Liability (CTPL)
Alla dessa olika nivåer är tillgängliga om man äger sin MC. En 2’a kan kosta ca 2000 bath för ett år, ganska överkomligt. Hyr man däremot sin MC då får man en 3- försäkring (CTPL) och man kan inte välja en bättre försäkring från uthyraren. Jag har hittat ett ställe man skulle kunna köpa till en 2- försäkring för 4.500 i månaden, när jag betalar 2.300 i månaden för att hyra en MC.
Så jag har en 3- försäkring på min MC (CTPL), men den gäller bara om jag har Thailändskt körkort, eftersom jag inte har ett turistvisa. Blir jag stoppad av en polis, så visar jag mitt internationella körkort, så blir det inga böter, men händer det nåt så har jag ingen försäkring. Sen vet väl alla som har läst sin svenska reseförsäkringen finstilta att den inte gäller om man framför ett (hyrt) fordon.
Alltså måste jag skaffa ett Thailändskt körkort. Man kan enkelt ”byta” till sig ett 2 årigt körkort. För det krävs följande för MC och bil:
Friskhetsintyg x 2
Certificate of residence x 2
Svenskt & Internationellt körkort
Pass & passkopior
Alla papper innan resan till Land Transport
Friskhetsintyg fick vi för 100 bath per styck, vi träffade bara receptionisten som tyckte att jag såg frisk ut. Certificate of residence fick vi hos Thai immigration för 500 bath styck. Sen bar det av till Land Transport där jag fick betala 200 Bath för MC och 300 för bil körkort & så var det Mr Pop som körde mig dit & hem för 1000 Bath.
Stolt ägare till 2 Thailändska körkort för MC & bil.
I tisdags hyrde vi en MC. Vi började med att övningsköra lite i området. Givetvis så körde jag med mina MC jeans med kevlarförstärkning, ryggskydd, förstärkta skor och hjälm. Helena satt bak i tunna byxor, t-shirt och hjälm. Vi tog en liten tur till närmsta affären, vände och åkte tillbaka. Sen åkte saxen fram och mina kevlarjeans blev kortbyxor.
Uthyraren har en svensk medhjälpare som kom med MC’n
I onsdags åkte vi upp igen till närmsta affär, tog ut lite pengar, kollade in ett gym för Anders att träna i och handlade. Sen gav vi oss ut på äventyr, för vi såg skylten ”Black mountain”, så vi drog iväg mot golfens ”mecka” i Asien. Vi åkte på småvägar hela tiden tills vi var framme.
Vi irrade omkring en stund på Black Mountain och upptäckte bland annat rangen var stängd hela juli. Vi noterade att hela den nya 9 håls banan var helt tom = lågsäsong.
Sen när vi åkte hem så körde vi vilse, så typiskt oss. Efter ett tag så stannade vi på en mack, försökte förstå var vi var, och var vi skulle. Kartfunktionen i mobilen gav ingen hjälp så vi frågade personalen på macken. De visste inte var Smart House Village låg, så till slut ringde jag vår taxichaufför, mr Pop. Han pratade med personalen och sen erbjöd dem oss att köra före och visa vägen. Dessvärre visade sig hon vara en äkta Thailändare, full fart rakt fram, så det var bara att hänga på. Jag låg i 80 då hon bestämde sig för en högersväng, ca 15 meter innan korsningen så det var tvärbromsa och tur nog var det ingen bakom oss. Vi kom i alla fall hem helskinnade, men vi lovade att varandra att påminna oss om karta till nästa gång.
Nu gick våran ärenden inte speciellt bra , jag hade glömt telefonen, Helena fick inte öppna bankkonto eftersom rätt person (=chefen med alla rätta stämplar) inte arbetar på helgerna.
