Förkylningar, Larm och tänder

Just nu är det förkylningstider i vårt hus. Jag har varit snorig sedan stormen i förra veckan. Helena har mått lite dåligt de senaste dagarna. Det blir så när det blir kallt. Kallt & kallt kanske är en definitionsfråga?, men just nu är det molnigt och bara 24 grader. Både jag & Helena tycker det är kallt, vi är ju vana med 30-40 grader. Vi tar rejäla sovmorgonar och äter alvedon och suger på halstabletter för tillfället.

Som ni kanske vet hyr vi ut vårt hus i Sollentuna till studenter och 00.30 i måndags natt (18.30 CET) gick inbrottslarmet.  Yrvaket svarade jag på Securitas samtal och bad dem kontakta min bästa granne Martin. Själv gjorde jag allt för att nå Elin (vår dotter), men hon svarade inte. Sen kom jag ihåg ”Trygga Nattbrisen”, SMS grupp som jag har skapat och där många av mina grannar är med i. Jag skickade ett SMS till gruppen och 5 grannar hörsammat mitt SMS och jag fick besked att allt var OK inom 1 minut. En av våra inneboende hade glömt att stänga av larmet & sen i paniken så kunde hon inte stänga av det. Tack alla härliga grannar i gruppen för er hjälp.

En liten uppdatering på mina tandproblem. För er som kommer ihåg så bet jag av en bit av tanden för över en månad sedan. Jag har sen dess varit ett antal ggr hos tandläkaren där behandlingsalternativen har skiftat mellan laga tanden, eller sätt på en krona. Efter många om och men så blev det sätta på en krona (efter en misslyckad lagning). När jag kom ned till tandläkaren i torsdags förra veckan så tittade hon på mitt herpesangrepp på läpparna och sen var det bara att boka ny tid till på torsdag denna vecka, men det verkar som om jag får skjuta på den oxå, för läpparna är inte läkta.

Vår dotter Maria har varit & hälsat på Joel i Amerika. Hon har varit i Washington DC & på Joels campus på Virginia Tech i Blacksburg, Virginia. Lite kul är att hon flyger med SAS,  och SAS har free wifi, så vi kan chatta med henne på hennes resa. Lite annorlunda…

Till sist, första inlägget utan en bild, men nån gång måste ju bli den första….

  • Anders & Helena

Storm i Hua Hin

En uppdatering från oss i Hua Hin angående vädret. Vi har sett att Stockholm har fått sin första snö, precis som vi har fått vår första tropiska storm eller ett rejält regnoväder. I tisdags drog molnen in under natten med regn och åska.

När det regnade lite mindre och vi kunde hämta lunch hos Medicall
Bild på bygget över gatan. Regnet forsade runt husen som inte har pålad grund.

Det regnade i ca 20 timmar och det åskade rejält under hela dagen. Jag har lagt upp 2 filmer hur det såg ut.

 

På onsdagen så var allt vatten borta och livet återvände till det normala. Bygget bredvid fortsatte utan att man kikade på hur vattnet påverkat marken eller grunden.

  • Anders & Helena

Snorkling på Similian och hemfärd

Helena & jag tog en en snorklingstur till Similian öarna i torsdags. Vi bestämde att åka med speedboat och företaget Sea Star. Jag är ju van med dykbåtar så jag tänkte i min enfald att vi skulle vara typ 15 personer på båten, men ack vad jag bedrog mig….

Massvis med folk som väntade vid piren. Allt sköttes med tysk precision, in-checkning & utdelning av handukar och snorkelutrustning.
Sen packade de båten totalt full (47 personer + 10 i besättningen) och drog iväg. Det var 3 båtar bara från detta företag.

Dagens upplevelse var på vägen ut. Vi såg ett 10 tal delfiner leka och simma ikapp med båten. Det var lite magiskt. Sen fick båten problem med motorn. Vi låg och guppade mitt i havet och de som redan var livrädda blev ännu blekare runt nosen. Jag noterade att ingen hade flytvästarna på förutom Helena & jag, man har ju flytväst på sjön eller hur? Mjaa inte här, här använder man flytväst när man snorklar, för de flesta kunde ju inte simma…

Snorklingen var lite sisådär. Vi snorklade med ca 100 personer i vattnet som guppade omkring med sina flytväster. En & annan bild blev det, men de lägger jag sist i inlägget. Sen var det dags för att åka till huvudön för att få lunch.

Helt hysteriskt vid lunchen, Vi står i farang kön (= ej kineser) för att få mat. Man kan skymta militäranäggningen i bakgrunden.
Jag var tvungen att ta ett kort på kines kön oxå. Det var massvis av dem, och deras vattenvana gör ju att det kan bli lite komiskt ibland.

Efter det snorklade vi på en annan ö innan det var dags för sista stoppet. Där kunde man snorkla men det var inte bra förutsättningar, så det blev att ligga på stranden och kolla på spektaklet.

Innan de alla andra båtarna kom. Lite paradiskänsla.
Utkikspunkt som kman kunde gå upp till, men vem vill ha en bild på en överfull strand. Inte mycket till paradisbild.

Sen tog vi båten hem och återigen möttes vi av den tyska perfektionen. Det ingick middag, men ni kan ju se själva…

Det är nästan så man längtar tillbaka till skolmatsalen.

Det jag har lärt mig med denna utfärd är att alltid anlita dykfirmor, istället för reseföretag. De vill bara tjäna pengar och skickar hur många som helst som inte borde vara på en båt till överfulla stränder med skol-utflykt känsla. Men att se delfinerna var mäktigt.

Sista dagen badade vi och förberedde oss för hemresan. Som ni vet köpte vi dyra biljetter av en ”researrangör”. Vi fick åka tuk-tuk till henna för att vänta på bussen, där även en festival drog igång för att fira turistsäsongen hade börjat.

Värdens bästa militär i fredstid” – anonym thailändsk general.

Sen hoppade vi på vår VIP 24 buss mot Hua Hin. Mr Pop hämtade oss och vi var hemma till 04.00.

Selfie i VIP 24 bussen innan solen gick ned. Sen blev det en LÅNG färd hemåt
Tomt i bussen, men det blev fullt.

Både Helena och jag pratar om Smart Village som vårt hem. Vi har bott här nu i snart 5 månader och det börjar allt bli vårt hem. Vi jämför med hur det är hemma (=Hua Hin) och pratar för och nackdelar med hemma och andra ställen i Thailand. Man kan bara konstatera att vi trivs verkligen här. Till sist alla bilder från snorklingen (för er som orkar kolla)

 

Resa till västkusten

Helena hade några lediga dagar. Vi beslöt att utnyttja Helenas ledighet med att ta en ny resa i Thailand. Den här gången åkte vi västerut, till Thailands västkust, närmare bestämt Khao Lak. Hur man tar sig från Hua Hin till Khao Lak krävde lite detektivarbete, men efter att ha pratat med Mr Pop så köpte vi en VIP biljett (840 baht) på det statliga bussbolaget. Bussen gick i söndags 21.30 från Hua Hin, så vi tog Pop taxi till Blueport, käkade middag & gick till busstationen och väntade.

När väl bussen kom tog vi våra (bästa) platser längst fram i VIP dubbeldäckaren med 24 platser. Vi fick både vatten & bullar & juice mm av personalen. Resan gick bra och vi kunde sova lite till och från. KL 7.30 blev vi avsläppta i Khao Lak och tog en taxi till hotellet som gav oss ett rum direkt (pust, det var tur). Resten av dagen provade vi hotellets sängar, solstolar, massöser, solnedgången och restaurangerna.

Utsikten från hotellrummet. Man kan skymta poolen mellan träden.
Solnedgång i Andeman sea

I dag tisdag skulle vi fixa bussbiljetterna hem, så vi hyrde en MC och letade efter busstationen som vi inte hittade. Vi blev tvungna att köpa biljett av en ”researrangör” som lade på en hel del på priset, vi är ju faranger. Sen åkte vi till ett av 3 tsunami museum och kikade på utställningen och på patrullbåten som spolade upp 2 km på land.

Patrullbåten i tsunami parken.

Efter det tog vi MC’n till ”Ton Chongfa Waterfall”, ännu ett vattenfall i Thailand. Det verkar vara populärt att besöka dem här i Thailand. Som vanligt låg det i i nationalpark, så den här gången fick vi betala 200 bath. Sen påbörjades vandringen mot vattenfallet, 1 km enligt skyltarna. Mjaa, det var nog fågelvägen för när vi väl kom fram till den första av 10 nivåer så var helt genomsvettiga. Vi tog upp oss till andra nivån och sen började regna, så vi kom inte längre.

Ton Chongfa Waterfall, level 1.
Ton Chongfa Waterfall, level 2.

Vi åkte till hotellet & bytte kläder, drack kaffe och hoppade upp på MC’n igen för lite sightseeing. Vi åkte till ”White Sand beach”, norr om stan, in till stan och kollade centrum, samt en marknad.

Vi passerade ett stort tempel på vägen till White Sand Beach
Helena vid stranden.

När vi gick på marknaden började det dugga & vi drog snabbt tillbaka till hotellet, MEN när vi hade en kilometer kvar så öppnade sig himlen och det regnade bara som det kan i Thailand. Vi kom till hotellet dyblöta, men oskadda. Det är inte helt enkelt att köra i 20 km/h med en hand och hålla den andra handen ovanför glasögonen så man ser något i en väg full med håligheter och gupp.

Anders nere vid stranden innan regnet.

Full fart i Bangkok

I fredags var det sista dagen i Hua Hin för Elin den här gången. Vi åkte ned till stan för att titta på en parad. Vi satte oss bekvämt tillrätta på en uteservering längs vägen. Helt plötsligt rusar hela personalen ut och spanar på ett antal bilar som snabbt åkte förbi i en kortege. Det var den nya kungen sa de övertygande.

Vi väntar på paraden
Det var inte mycket folk i paraden

På lördagen drog vi till Bangkok till Prince Palace Hotel. Jag hade bokat den för det låga priset, men efter att ha läst recensionerna var familjen (Elin) inte helt övertygad. Så det vara bara att ta med sig ficklampan och inspektera sängarna vid ankomsten. Dessvärre fanns det inga resturanger i området, så på lördagen blev det Chinatown och söndag & måndag blev det Khao_San_Road. Ni kan läsa min recension om den gatan via länken, men god mat åt vi. På söndagen åkte vi runt till shoppingställena, MBK, Siam och Centerworld. Där letades det efter en Watson butik.

I China town första kvällen
Vi tar flodbåten till shoppingen
Uatnför MBK (innan vi insåg att Watson inte fanns där)

På måndagen åkte vi först till MBK där vi hittade ett Watson. Sen tog vi SkyTrain till floden för att åka båt uppför floden. Det var sådär roligt, en riktig turistfälla om ni frågar mig. Tur valde vi den vanliga rutten, så vi slapp betala ockerpriser och slapp bli dyblöta i en long tail båt som körde för fullt i floden. Efter det drog vi till liggande buddan och spanade in templet mm.

Elin på den stora floden.

På tisdagen sa vi adjö till Elin som vid 5 snåret som drog till flyplatsen. Jag & Helena åkte och spanade in Grand Palace i Bangkok. Vi gick lite vilse kan vi säga, det var kineser och skolklasser överallt och svårt att hitta runt, men vi såg det viktigaste. Sen drog vi och kollade på kungens krematorium, de byggnader man byggde upp inför begravningen av den avlidna kungen Rama Nine, Bhumibol Adulyade och som ska rivas om en månad. Återigen är det imponerande med den respekt och vördnad man har för sin avlidna kung.

Emerald Buddha temple
Krematoriet

Men på vägen hem så hände KATASTROFEN. VI tog en tuk-tuk hem och jag glömde min mobil i den. AAAAJJJJJJJJ tuk-tuk hann åka innan jag märkte att jag hade glömt den. Katastrof !!!!, jag ringde x antal ggr med beskeded att telefonen inte kan nås eller att numret är felaktigt. Till slut drar jag igång paddan och spärrar den via ”Find my Iphone”. Efter tag så hittar ”Find my iPhone” mobilen. Den är utanför hotellet och jag rusar ned till lobbyn och där står tuk-tuk föraren och pratar med hotellpersonalen. Jag glider fram och ger han en bamsekram (han gillade nog inte det) och gav honom 1.000 baht i hittelön (det gillande han nog mer). Jag var överlycklig att ha fått tillbaka den och vilken ärlig thailändare ! Vilket strul det hade varit att fixa bankid mm i Thailand.

Så glad jag blev när jag fick detta meddelande

I dag så träffade jag & Helena lite nya vänner innan vi åkte hem till Hua Hin…..

Kampsportspolare
Vissa behöver hjälp med puttlinjen
Helena hittar en gammal sjörövare
Man får vara glad att Helena följde med mig hem