Äntligen (?) hemma

Nu har vårt äventyr nått sitt slut. Vi är tillbaka där vi började för över 7 månader sedan. Det här blir det sista blogginlägget för vår del på ett bra tag. Vi kommer att fylla på Tips & Reflektioner under den närmaste månaden, så kika gärna in på dem. Om ni gillade bloggar kan ni alltid följa Elin & Maria’s äventyr eller kolla in @systranahallmejordenrunt på Instagram

På planet till Stockholm från London 

Till alla era fantastiska människor som vi har träffat, vi är så tacksamma för att fått möjlighet att lära känna er och vi tänker på er med glädje och tacksamhet. Tack för att ni förgyllde vårt liv. Ni kommer för alltid ha en plats i våra hjärtan.

Anders & Helena

På hög höjd

Vi lämnade Nature House i bil och åkte mot Ella. Efter att ha åkt en timme genom Sri Lankas landsbygd började det helt plötsligt gå uppför och uppför. Efter en halvtimme på en väg som slingrade sig upp för berget stannade vi och tittade på ett vattenfall.

Nu trodde vi att vi snart var framme, men vi körde uppför i 30 minuter tills vi kom fram till Ella. Ella är på 1041 meters höjd och vårt hotell låg givetvis 100 meter upp längs berget. Men det hindrade inte chauffören att köra på ”vägen” upp till hotellet.

Elin vid tågstationen, man kan se hotellet på toppen

Hotellet låg vackert i längs berget och vi hade utsikt över hela Ella. Rummen var bra och personalen serviceinriktade. Men vad ska man göra i Ella, personalen föreslog en vandring som jag och Elin nappade på.

Efter att ha gått uppför en bra bit på vägar kom vi till trappan till Adam’s Peak. Vi traskade upp för trappan och till slut nådde vi toppen på 2243 meters höjd.

På toppen
Min guide

Sen bar det av mot nästa sevärdhet, ”Nine Archers Bridge”.

Trappan ned, en lång promenad på vägar, stigar genom teplantagen kom vi ned på spåret och precis då kom tåget. Snacka om tur.

Sen gick vi till längs spåret tillbaka till Ella.

Nästa dag skulle vi åka tåget till Kandy. Bagaget åkte tuk tuk och vi gick till stationen. Tåget kom i tid och vi hoppade på. Sen upplevde vi en av de vackraste tågresorna man kan göra. Bilderna talar för sig själva.

När vi kom fram till Kandy så skulle vi gå till hotellet, men vi insåg att det gick inte. Det var människor och bilar överallt. Tills slut hittade vi 2 tuk tuk som tog oss till hotellet(800 meter). Vi vilade lite innan vi gav oss ut på stan. Efter att ha virrat omkring ett tag tog vi första bästa resturang som visade sig vara ett lyckokast. Bra mat till bra priser.

Nästa dag tog vi en seightseeing tur runt Kandy. Vår chafför hämtade oss kl 9.30 och sen styrde vi kosan mot templet där de har en tand från buddha.

Vår guide

Efter lite missöden med biljetter kom vi in och det var massor med människor i kö för att bli välsignade (tror jag) vid tanden. Kl 10.30 öppnade de dörrarna till tandens rum/tempel och folk fick gå förbi dörröppningen.

Kaos ?

Sen tog vi en tur upp till den näst högsta buddan i Sri Lanka. Vi gick upp i en trappa och hade en fantastisk utsikt över Kandy, sen åkte vi en bra bit till en te fabrik, som vi lämnade lite med te i bagaget.

Buddan
Utsikten över Kandy
Guiden visar

Sen bar det iväg till en kryddgård där vi fick en föreläsning om Sri Lankas alla kryddorn och deras helande krafter. Det var nästan så att man inte behöver läkare här. Vi blev hungriga så vi åkte till en resturang och åt lunch. Det tog lite tid så nästa stopp på Botaniska trädgården blev lite kort.

Nya kompisar ?

På kvällen hade tjejerna hittat en resturang som låg högt upp i Kandy. Efter en spännande tuk tuk färd så gick vi upp 5 våningar för att avnjuta en buffe. Maten var sisdär tyckte undertecknad som lyckades bita i en chili och sen tyckte att allt var för starkt.

I dag, torsdags gick vi shoppade lite i Kandy innan vi tog tåget till Colombo. Vi valde observation vagnen, men det var inte mycket att titta på efter man har åkt mellan Ellla och Kandy. Vi precis har installerat oss hotell The Stuart. Nu väntar Sri Lanka’s huvudstad på oss.

Anders & Helana & ELin & Maria

 

 

 

På Safari

I lördags tog vi en van upp till Udawalawa för att åka på safari. Resan blev lång men till slut så kom vi fram till vårt hotell, Nature House. Där checkade vi in i våra rum, tog en promenad i byn och avslutade kvällen med en fantastisk måltid, kolla in Elins film på Instagram, @systrarnahallmejordenrunt. Sen blev det sängen, för vi skulle upp tidigt, avfärd 5.30.

Vårt rum utan AC men med ett myggnät som inte luktade gott

Vi klev upp tidigt och träffade vår chafför som ägaren presenterade som sin systers man och som sin kusin (lite krångligt). Han hade koll på läget efter 12 år som ”driver and guide”. Vi åkte i mörkret i ca 40 km/h till parken. Tur nog hade vi tagit med lite extrakläder för att det var en kall åktur i jeep’en på morgonen.

Äntligen kom safarihatten till sin rätt.

Tjejerna satt längs fram och frös
Vi tog bilden när vi kom hem, men ni ser jeepen vi åkte med och vår duktiga guide.

När vi kom till parken hoppade jag snabbt in och betalade parkavgiften för att sedan ges oss ut i på safarai. Vi såg elefanter, påfåglar, oxar, en massa fåglar. Det var intressant för det var över 50 jeepar som åkte runt och letade djur. Vägarna kan man beteckna som stigar och det kördes hejvillt enligt Lankesisk maner.

Påfågel på vägen
Familjen ställer upp för att skydda sin nyfödda i flocken mot oss ”inkräktare”.
Trafikstockning lite längre fram

När vi åkte runt så kom vi till slut till en mängd elefanter, det var en flock som hade delats sig i 2, Brevid alla bilar hade en hund smitit in i parken, och elefanter är inte förtjusta i hundar, så det blev ett skådespel som ni kan se i videorna nedan.

Elefanter & hundar går inte ihop

När vi kom tillbaka til hotellet bjöds det på en fantastisk frukost. Sen har vi bara legat och haft det skönt och slösurfat. Till mina kollegor på jobbet vill jag bara tipsa om Mapt, kanske något för mig/oss, vad tror ni ?

Nu ska vi äta middag och sen bär det iväg på nya äventyr…

Anders & Helena

PS. Glöm inte att kika in på elinsjourneys.blogg.se, där finns det mer att kika på.

Sista dagen på stranden för den här resan

Idag är den sista dagen i Mirissa, ett paradis där man chillar och tittar på valar, surfare och vågorna.

Vi gick upp 5.30 i onsdags, för då stod valsafari på programmet. Vi åkte tuc-tuc till hamnen, anmälde oss och betalade till Raja and the wales. Sen svalde vi var sitt sjösjukepiller och klev vi ombord på båten. Båten var halvfull när den kastade loss ganska omgående efter att vi hade satt oss.

Vi lämnar hamnen

Vi blev serverade lite frukost och sen körde båten ut i indiska oceanen. Efter en timme så stannade båten och nån ropade ”val kl 2”. Alla rusade till styrbord sida och båten lutande misstänkt mycket åt styrbord och så spanades det efter valen som utkiken hade sett.

Alla springer till styrbord
Så här såg den andra båten som skuggade oss ut när det var val kl 2.

Att spana efter val kräver sin man, dels ser man de knappt för de visar bara upp en liten del av ryggen, sprutar ut lite vatten och sen dyker de rackarna i mellan 5 – 10 minuter för att poppa upp på ett helt nytt ställe i oceanen, varvid alla på båten ropar ”Wales”. Det gäller att var snabb med kameran innan de dyker igen. Efter ha sett 2 valar och lite delfiner så kom vi tillbaka efter 6 timmar på sjön. Sen blev det vila och en middag på stranden.

Jag lyckas fånga den på bild

Igår torsdag, jobbade jag på hotellet, Elin och Helena drog till en surfstrand där Elin tog en lektion hur man surfar. Efter 5 försöket så kunde hon stå på brädan en liten stund och mot slutet klarade hon av att svänga. Jag mötte upp gänget vi 1 snåret där Elin förklarade att nu är inte bara en dykare utan även en surfare. Sen drog vi ned till stranden och chillade resten av dagen

Min arbetsplats på hotellet. Stolen är ganska maläten
Bildbevis på att Elin står på brädan.

Efter en snabbdusch så var de återigen dags för att kolla in solnedgången på stranden i gott sällskap med en öl eller 2. Vi intog en middag och sen gick vi hem och spelade ”dricka spel” där det gick ut på att tömma som öl så fort som möjligt. Helena och jag var klara förlorare så vi gick och lades oss med ålderns rätt när tjejerna sedan drog ut för att festa. Ni kan ju alltid kolla på Instagram  @systrarnahallmejordenrunt och se hur det gick till.

Idag blev det en ”dag på stranden”, den sista för oss på denna resa. Att chilla på stranden tar musten ur en, inte bara för att det är varmt utan att havet dånar  hela tiden, våg efter våg. Kolla in filmen så får ni se hur stora de är 🙂

I morgon blir det nya äventyr i djungeln 🙂

/ Anders & Helena & Elin & Maria

Unawatuna to Mirissa

En liten uppdatering om vad som händer på Sri Lanka. Som ni kanske kommer ihåg hade Elin bokat ett Airbnb i Unawatuna. Vi bodde hos Raju och Francesca som tog väl hand om oss.

Raju och Francesca

Vi bodde en bit upp på berget så det blev tuc-tuc ner till stan och stranden. De flesta av de 5 dagarna roade vi oss med att äta bästa frukosten och sedan ligga på stranden och bada lite. Här har ni en video när vi drar till Jungle Beach (om jag lyckas ladda upp den någon gång). En och annan matbit blev det på kvällen. Vi hittade Mettha’s som serverade god vegetarisk mat.

Kocken med ”barnen”, som är ett huvud längre
Raju tuc-tuc

Elin & jag drog iväg på torsdagen & söndagen på dykäventyr. Vi anlitade Sea Horse Diving, som hade bäst rating på Tripadvisor och var billigast, 25$ dyket. Dykningen var ok, men Unawatuna drabbades hårt av tsunamin, så det fanns inte mycket till korallrev. Vi såg en hel del nya fiskar och jag gjorde mitt första vrakdyk på 25 meter.

 

På lördagen tog vi en rundtur med 2 tuc-tuc. Först ut var ”turtule rescue center”. En guide berättade lite om vilka arter som finns och hur stora och gamla de blir. Sen fick vi kika på alla patienter och guiden berättade om skadorna och hur länge det tog att få dem friska. Vissa tog över 2 år, men eftersom de lever så länge så spelar det ingen roll.

Skölpaddorna i sina ”kuvöser” fotograferandes av Mia
Närbild på en skadad sköldpadda
En fin sköldpadda som dom tog hand om Dom flesta sköldpaddor var där för att dom ätit så mycket plast att dom fått i sig för mycket bakterier som dom inte klarar av, det var även många som var skadade av fiskekrokar eller hade fastnat i fiskenät!

Sen blev det dags för dagens höjdpunkt, att släppa ut en sköldpaddsunge i havet.

Nu ska de släppas ut i det fria

Sen drog vi vidare till en insjö för en båttur. Vi åkte till en kanel-ö, där en gammal man visade oss hur man skördar kanel. Det visade sig att man tog delar av stammen genom att dra av stammen i tunna bitar och sen låta de torka i en vecka. Man kunde även göra kanelpulver genom att mortla de torkade kanelstängerna.

Kanel tillverkning
Maria njuter, naturen var lite väl lik Sverige förutom för palmerna, så man fick lite hemlängtan för första gången på 6 månader.
Kapten på fartyget, eller roddbåten.

 

Det ingick även ett tempelbesök på turen. Tempel & tempel, man har ju sett både större och vackrare i Thailand, men ingen som låg ute på en ö.
Årets dyraste bild? Vi blev tvingade av en galning att betala dyrt för en bild när gubbarna satt & fiskade. Tydligen gör de bara det för turister.

I söndags sa vi farväl till Dionis Villa, Raju och Francesca och drog söderut till Mirissa. Vi checkade in på Vacanza och gick sedan ned på beachen och solade hela dagen. Vissa yngre och äldre förmågor liknade mer tomater än flickor/damer på kvällen. Vi avslutade dagen med att gå på en liten underbar resturang som är kända för sin Roti, Dewmini Roti Shop.

Mer om Mirissa i nästa inlägg, nu måste vi kila iväg och äta.