Full fart i Bangkok

I fredags var det sista dagen i Hua Hin för Elin den här gången. Vi åkte ned till stan för att titta på en parad. Vi satte oss bekvämt tillrätta på en uteservering längs vägen. Helt plötsligt rusar hela personalen ut och spanar på ett antal bilar som snabbt åkte förbi i en kortege. Det var den nya kungen sa de övertygande.

Vi väntar på paraden
Det var inte mycket folk i paraden

På lördagen drog vi till Bangkok till Prince Palace Hotel. Jag hade bokat den för det låga priset, men efter att ha läst recensionerna var familjen (Elin) inte helt övertygad. Så det vara bara att ta med sig ficklampan och inspektera sängarna vid ankomsten. Dessvärre fanns det inga resturanger i området, så på lördagen blev det Chinatown och söndag & måndag blev det Khao_San_Road. Ni kan läsa min recension om den gatan via länken, men god mat åt vi. På söndagen åkte vi runt till shoppingställena, MBK, Siam och Centerworld. Där letades det efter en Watson butik.

I China town första kvällen
Vi tar flodbåten till shoppingen
Uatnför MBK (innan vi insåg att Watson inte fanns där)

På måndagen åkte vi först till MBK där vi hittade ett Watson. Sen tog vi SkyTrain till floden för att åka båt uppför floden. Det var sådär roligt, en riktig turistfälla om ni frågar mig. Tur valde vi den vanliga rutten, så vi slapp betala ockerpriser och slapp bli dyblöta i en long tail båt som körde för fullt i floden. Efter det drog vi till liggande buddan och spanade in templet mm.

Elin på den stora floden.

På tisdagen sa vi adjö till Elin som vid 5 snåret som drog till flyplatsen. Jag & Helena åkte och spanade in Grand Palace i Bangkok. Vi gick lite vilse kan vi säga, det var kineser och skolklasser överallt och svårt att hitta runt, men vi såg det viktigaste. Sen drog vi och kollade på kungens krematorium, de byggnader man byggde upp inför begravningen av den avlidna kungen Rama Nine, Bhumibol Adulyade och som ska rivas om en månad. Återigen är det imponerande med den respekt och vördnad man har för sin avlidna kung.

Emerald Buddha temple
Krematoriet

Men på vägen hem så hände KATASTROFEN. VI tog en tuk-tuk hem och jag glömde min mobil i den. AAAAJJJJJJJJ tuk-tuk hann åka innan jag märkte att jag hade glömt den. Katastrof !!!!, jag ringde x antal ggr med beskeded att telefonen inte kan nås eller att numret är felaktigt. Till slut drar jag igång paddan och spärrar den via ”Find my Iphone”. Efter tag så hittar ”Find my iPhone” mobilen. Den är utanför hotellet och jag rusar ned till lobbyn och där står tuk-tuk föraren och pratar med hotellpersonalen. Jag glider fram och ger han en bamsekram (han gillade nog inte det) och gav honom 1.000 baht i hittelön (det gillande han nog mer). Jag var överlycklig att ha fått tillbaka den och vilken ärlig thailändare ! Vilket strul det hade varit att fixa bankid mm i Thailand.

Så glad jag blev när jag fick detta meddelande

I dag så träffade jag & Helena lite nya vänner innan vi åkte hem till Hua Hin…..

Kampsportspolare
Vissa behöver hjälp med puttlinjen
Helena hittar en gammal sjörövare
Man får vara glad att Helena följde med mig hem

Min första vecka i Thailand


Hej! Efter mycket om och men är det min tur att gästblogga här! Jag har varit här i Thailand i en vecka nu och tiden går fort, verkligen för fort. Resan hit gick bra men det var ganska slitsamt då det tog cirka 24 timmar från dörr till dörr. Men vilken lycka det var att äntligen få träffa föräldrarna igen!

Mamma och pappa tokar sig

Än så länge har dagarna bestått av att hänga vid deras egna minipool vid huset, äta otroliga frukter, spela kort, simma den dagliga simturen med mami och på kvällarna äta otroligt god thaimat! Vi har åkt ner till Hua Hin ett par gånger och ibland köper vi mat i närheten av deras hus och äter hemma. Livet här nere är så lätt och jag förstår verkligen att mamma och pappa trivs bra här!

Fruktstund vid poolen

Igår (eller rättare sagt iförgår) sa vi hejdå till mamma och igår åkte pappa och jag ner till Hua Hin och hoppade på bussen mot Koh Phangan. Mamma jobbar nämligen 6 dagar i veckan så pappa och jag passade på att åka ut till havet. Resan hit gick bra, även fast pappa tyckte resan var lite väl lång.

Vi sitter I bussen längst fram. Pappa var först på bussen, det blev bästa platserna.

Vi bor på norra delen av ön på en så mysig resort! Hittills har vi sett ungefär 10 andra gäster här, det märks verkligen att det är lågsäsong. Rummet är verkligen så fint och precis vid stranden.

Utsikten från hotellrummet

Idag när vi vaknade var det lite molnigt så då bestämde vi oss för att hyra moppe och åka runt ön.

Pappa vid mc’en

Ni som har varit tidigare på Koh Phangan vet hur vägarna här på ön ser ut men ni som inte vet skulle jag beskriva det såhär för; tänk er en brant snirklig backe, du vet en sån som man knappt ser hemma i Sverige. En sån där motorn knappt tar dig upp och du överväger om du ska hoppa av i farten och leda moppen upp den sista biten. Exakt så är det här på ön! Pappa trodde såklart att jag hade överdrivit när jag berättade och han vart lika förvånad som jag första gången jag körde här. Men oj vad han älskade det! Vi tog sats inför varje superbacke och i alla nedförsbackar skulle bromsarna värmas upp (är detta ett påhitt pappa endast håller på med? I sånna fall blev jag extremt lurad…) och han bromsade hårt och hackigt hela vägen ner.

Vi hann besöka stranden där man en gång i månaden har full moon party, förutom nu då kungen ska begravas om ett par dagar.

Pappa provar festkänslan på beachen

Under förmiddagen passerade vi många fina stränder och vi hade en härlig start på dagen. Nu är vi tillbaka till hotellet och jag är helt slut efter att ha suttit bakom en fartgalen far upp och ner runt hela ön. Nu vilar vi i solen vid poolen och sen blir det att boka dykning! Vi hörs snart igen.

 

 

Elin framme och annat smått & gott

Vi har insett att vi behöver en till MC när vi får besök av våra döttrar. Så i veckan gjorde vi slag i saken och hyrde en till MC till Helena. Hon har kört lite och jag tjatar på att hon ska ta ett Thailändskt körkort för MC. Det gäller ju även i Sverige ett år då!

MC vi hyrde vid uthyraren.

I fredags var det återigen dags att besöka min tandläkare. Det känns som om jag har klippkort hos dem. Jag försöker få tandläkarna att skriva en journal och behandlingsplan på engelska och alla skyller på alla, ”jag gör bara rotfyllningar eller tandköttsoperationer”. Det verkar som att i thailändarnas kultur vill ingen sätta något på pränt och lova något.

En annan sida av kulturen är deras högaktning för kungen vilken är imponerande. På årsdagen av kungens bortgång gick det ett gigantiskt sorgetåg genom Hua Hin.

Ett gigantiskt tåg av svartklädda Thailändare till minne av den avlidna kungen

Sen äntligen var det dags i söndags att flytta igen till ett nytt hus, inte större men med diskmaskin, tvättmaskin, moderna möbler och sist men inte minst EN EGEN POOL.

Snygga möbler med mycket utrymme
Min nya datorplats med egen internetlina, äntligen !!!!
Äntligen egen pool

Idag var det dags för golf igen. Jag fick kontakt med Peo via Facebook som har ett gäng äldre gentlemen som spelar varje måndag och fredag på en lite billigare bana som militären äger.

Banan låg i ett gigantiskt militärområde  inringat i bilden med skolor, idrottsanläggningar mm. Den blå pricken högst upp är där vi bor.

Jag och Harald spelade med dem idag och det var en av de svalare rundorna för i år, ca 28 grader bara.

Peo och Harald på första tee
Jag stoltserar på banan
Våra caddies

Banan var trevlig med spännande layout men kvaliten på greenerna var dålig och en hel del vattenhinder som var tomma. Med tanke på priset så var det ändå ok. Hur det gick?, 100 slag, 5 bollar bortslagna och många illusioner krossade, MEN jag gjorde sällskapets enda birdie.

En stolt vinnare.

Det bästa på hela dagen var att Elin kom till oss. Tanken var att jag skulle hämta henne med MCn , men en timma innan hon kom öppnade sig himlen och regnet vräkte ned. Mr Pop blev räddningen och vi hämtade upp henne vid klocktornet för att åka vidare till Market Village för att äta och handla.

Äntligen framme
Helena är lycklig

Äventyrsdagar

Då var det min tur igen att skriva lite här på bloggen. Dagarna här rullar på snabbt och snart är det tyvärr dags för mig att åka hem igen. Men nu när mamma varit ledig i två heldagar så har det blivit en massa äventyr. I torsdags var det första på schemat en tripp till ett vattenfall här i närheten (Pala-U). Det var tydligen inte lika jobbigt som när mamma och pappa gick upp för caven men vi svettades rätt mycket ändå. Vattenfallet bestod av hela 15 olika etapper (sista 5 behövde man bergsklättra upp för) men vi nöjde oss med 4 st.

Det här var den fjärde etappen och den som var störst
Vi alla hade med oss badkläder men vad vi inte hade räknat med var alla fiskar (som kunde bli upp till 1,5 m långa) som fanns överallt!
Pappa vågade sig i ändå och tog sig en simtur med alla fiskar vid det stora vattenfallet (etapp 4)

Stopp nummer två på torsdagen blev en vingård (Monsoon Valley) där vi åt lunch och drack lite thailändskt vin. Vi alla tre var väldigt förirrade när det stod white shiraz på vinmenyn eftersom shiraz näst intill alltid är rött vin men trots att tre servitriser sagt att vinet var vitt så kom det allt ut en röd flaska ändå. Rött som vitt så var det i alla fall väldigt gott, främst med tanke på att det kom från Thailand.

Jag och mamma med lite vin
Pappa med utsikt över vingården

Lagom runda om fötterna som man blir efter en falska vin i 30 graders värme mitt på dan så fortsatte vi till stopp nr 3 som var Black buddha (tredje gången för mamma och pappa)

På fredagen var mammas andra lediga dag och då var det äntligen dags att åka till havet. Vi åkte till Sai Noi beach där ingen av oss varit tidigare och där vi i princip var helt ensamma.

Helt ensamma

Mamma och pappa hade fått berättat att man ska hyra solstolar på ett av hotellen och med det få tillgång till hela hotellets utedel som bestod av pooler, fina saccosäckar och dusch och toaletter det ingick även wifi och en gratis drink (allt för endast 300 bath, ca 70 svenska kronor). Vi tog såklart kollegornas råd och låg först på stranden i en solstol i några timmar och jag och mamma doppades oss även en snabbis i havet trots att det troligtvis fanns maneter i havet (vi fick ett väldigt oklart svar om frågan).Framåt eftermiddagen så gick vi upp till poolområdet och slappade lite där med en drink i handen som ni tydligt ser på bilden nedanför.

Pappa var väldigt nöjd
Mamma läsandes i en av solstolarna

Efter en heldag på stranden trots att vi legat under parasoll hela dagen så blev jag som inte är van med den här solen ganska bränd (hade även 50 i solskyddsfaktor) och dom två stoppen på hemvägen blev snabba. Vi besökte dom 7 kungarna och även en golfbana men vi alla var väldigt trötta och ville nog mest hem och slappa (i alla fall jag). Men dom två äventyrsdagarna blev ändå väldigt lyckade och det har varit jättekul att se lite mera av Hua Hin medan man är här.

  • Maria

Trecking till Phraya Nakhon Cave

Idag blir det mycket bilder. Våra grannar Lisa & Sammi hade planerat ett äventyr för oss. Mr Pop hämtade oss kl 9,00 för en bilfärd söderut till Phraya Nakhon Cave.

Karta var Phraya Nakhon Cave ligger i förhållande till Hua Hin

När vi väl var framme efter 45 minuters bilfärd så kom vi till en stor parkeringsplats med inga bilar. Med Mr Pop’s bil var det 5 bilar på en parkeringsplats som rymde 500 bilar. Snacka om lågsäsong…

Vi var tvungna att betala avgiften för att besöka nationalparken a’ 200 baht per person (jag ångrar att jag inte försökte med mitt Thailändska körkort) . Sen var det long-tail boat (äntligen) som gick på 100 bath per person, för att åka runt udden för att komma till stranden närmast grottan.

Man fick gå en bra bit ut för att komma till Long-tail båten

Efter ca 10 minuter så var vi framme & det var en paradisstrand. Men bada?, vakten sa att man nog inte borde göra det för maneterna…

Paradiset eller ?
Glada i hågen hoppar vi av båten och är på väg mot grottan

Vakten undrade om vi ville ha en guide för 300 baht, men vi tackade nej & det var tur det, för guiden hade nog blivit tokiga på oss. För att komma till grottan så var man tvungen att gå 430 meter, varav en stor del var rakt upp på en stenig stig. För er som känner till ”mördarbacken” i Tjuvahålan, så var det samma stigning*5 i 32 graders värme. Det var andnöd, pauser klagomål över värmen & svettningen och den dåliga stigen hela tiden, innan vi äntligen kom till första utsiktsplatsen.

Utsikten efter att ha gått 350 meter rakt upp…..

Sen var det dags för den sista biten efter att ha bytt ut kläderna till badkläder, Jag såg ut som jag hade duschat, svetten bara lackade….

Äntligen första indikationen på att vi var framme
Första delen av grottan
Äntligen templet

Var det egentligen någon jobbig väg att gå? Ni får avgöra själva men att gå tillbaka 430 meter varav det mesta nedåt kräver oxå sin man / kvinna.

Helena sist men i alla fall levande på väg ned till stranden.

När vi väl kom ned trotsade vi vaktens varningar och sköljde av oss i havet som var typ 34 grader varmt…. Vi tog båten tillbaka (som alla andra gjorde som hade gått till stranden utan att ta båten, men nu var helt slut)

På vägen upp hade vi träffat några trevliga flickor från Österrike som kunde svenska. De berättade att de bodde på Dolphin beach. Mr Pop var snäll nog att visa oss Dolphin Beach. Det är nog inte helt otroligt att vi åker dit.

Vi ville äta äta lite & Lisa Sammi föreslog X-IT som är svensk restaurang på Soi 94. Helena åt isterband med stuvad potatis & jag åt köttbullar med potatismos och rårörda lingon. Svenska matlagning i världsklass.