Hemma igen

Det sista dagarna spenderades på hotellet, dels för att undertecknad hade ätit något olämpigt och att vi hade lämnat tillbaka moppen/MC’en. Att åka iväg på en semesterresa då hamnar man i kategorin, farang-turist, i jämförelse med att vara farang-long stay. Skillnaden är stor hur man spenderar sina dagar och vad man gör. Det var en ny erfarenhet att vara farang-turist, utan en massa döttrar som hittar på dagliga utflykter. Vi hängde mest vid stranden och tog det lugnt.

  • Vattnet brevid poolen är inte speciellt inbjudande

Ska man åka till Ko-Lanta rekommenderar jag att man tar ett hotell i Saladan och hyr en moppe för att ta sig runt. Gör man inte det blir man ganska isolerad om man bor som oss, mitt på ön, 1 mil från Saladan där kvällslivet är. Varför då undrar den vetgirige, jo att köra moppen på natten i över en mil från Saladan tar på krafter. Det är becksvart vissa sträckor med stora hål i vägen som man inte vill köra ned i. Att ta en tuctuc från hotellet till Saladan kostade för oss båda enkel resa, 300 bath. Samma pris som man betalade för att åka till Krabi airport, 8 mil från där vi bodde.

På väg hem, först i kön i Krabi till flyget. Slutade med att vi försenade flyget med en halvtimme, eftersom jag hade ett batteri i resväskan ….

Till sist bjuder vi på några bilder från när det var lågvatten. Vackra klippformationer visade sig , men det var svårt att bada.

Vad var det vi gjorde i torsdags?

Livet här är ganska enformigt, så man blir lite dagvill 🙄. Klockan 7.15 ringer klockan och sen drar vi oss i sängen till 8.00 för sedan gå ned och äta en hotellfrukost. Sen är det dags för dagens första svåra beslut, till vilken strand ska vi åka till idag med moppen/MC’n. I torsdags blev det ingen strand utan old Town här på lanta och där laddade vi upp med lite julklappar, ett litet avsteg från den vanliga rutinen.

En tuff spätta 🙂
Market street i old town

I vanliga fall åker vi till en strand 🏖, och hänger där till typ klockan 3, antingen på en bar eller under ett träd, så man får lite skugga. Vid 3 snåret brukar vi ta oss hem för några längder i poolen och en dusch. Sen är det dags för nästa svåra beslut, vart ska vi äta ikväll?

Lite svårt att välja strand när det är ebb.

Sen brukar vi vara hemma vid 9 snåret för att somna in till våra mobiler.

Dagarna går

I måndags var vi uppe tidigt och körde ett pass på gymmet i hotellet. Jag provade på att cykla och Helena körde ett Kaia pass med mig. Sen hängde vi på hotellet och solade där. Framåt eftermiddagen så öppnade sig himlen och regnet öste ned. Vi smet snabbt upp på rummet och surfade någon timme för att sedan gå ned och kolla in solnedgången och äta en middag på hotellet.

I tisdags så tog vi moppen norrut x 2. Först till en strand där vi hängde några timmar och avslutade besöket med en välbehövlig massage. Sen tillbaka till hotellet. Vi tvekade lite om vart vi skulle åka för att äta middag. Till slut bestämde vi oss för Saladan, den stora staden. När vi kom till centrum så kollade vi 2 marknader, ni vet en massa små stånd med kläder för Thailändare (supersmå storlekar) och krims krams till överpriser.

Vi gick sedan vid 6 snåret till en av de bästa restaurangerna i Saladan, the frog, vi var ensamma på restaurangen, men maten var de bästa vi har ätit hittills. Sen tog vi moppen hem i mörkret. Det var en utmaning med alla hål i vägen och alla bilar som bländande oss. Men efter 8 km så var vi hemma, utan missöden vid hotellet.

Idag onsdag skulle vi till bamboo Beach. Efter att ha kört ca 8 km söderöver och upp & ner för backarna med lite felnavigering kom vi fram. Stranden var inte alltför rolig så vi åkte tillbaka till vår favorit strand, där vi hängde hela dagen i mest molnigt väder.

Besök hos Sebbe

Lördagen började med att vi solade lite på hotellet för att sedan ta moppen till den närmaste stranden. Där käkade vi lunch och solade lite innan det var av med tuctuc till Saladan och south lanta village.

Hotellets egna strand

Äntligen var vi framme hos Sebastian och hans familj och deras hus. Det var ett stort modernt hus med en massa rum och sovplatser. Vi satt och pratade om hur det är att bo i Thailand 🇹🇭 och gamla minnen från Nattbrisen. Därefter gick vi ut och åt på en restaurang längs stranden ⛱
På stranden skulle de bli 🔥 show av ”indianen”, så efter maten tog vi de bästas platserna och väntade in showen. Showen var spektakulär, men alldeles för lång.

  • På restaurangen
  • I väntan på eldshowen

På söndagen besökte vi Ao Noi Bay beach för att snorkla lite. Efter en tur på 8 kilometer kom vi fram till stranden där vi snorklade under dagen. På kvällen hittade vi en restaurang som hade indisk mat, Så det var skönt med lite omväxling.

  • En hel del kvarglömda skor
  • En rejäl backe ned
  • Snorkling förbereds….
  • Likheten med Bond är slående

Svårt att sova

Tidsomställningen går sakta men säkert. I torsdag natt vaknat jag runt 1 på natten och var vaken till typ 4 på morgonen. Nu i natt vaknade jag typ en halvtimme senare och jag hoppas på att somna igen snart. Jag ska bara skriva inlägget. 😴🤫
Igår torsdag gick vi till Klong Nin stranden och skickade ett kort till kompisarna på jobbet 😜😎😇

Sen tog vi några andra selfies oxå

Vi avslutade med att hänga i baren och njuta av ölen och solnedgången.
Därefter åt vi på Jai Dee, en strandrestaurang, riktigt bra mat till ett bra pris.

Idag vaknade vi lite sent, så det var att kasta sig ur bingen och rusa ned till frukosten innan de stängde. Sen så hyrde vi en Honda click moppe/mc för att ta oss runt med på ön. Dagens resa gick till Saladan med ett stopp längs vägen. Vi stannade till där vi hade bott för 5 år sedan och spanade in gamla favoriter.

Som vanligt hade jag på mig min gula väst och mina mc skor, samt en riktig hjälm. Dessvärre hade de bara en riktig hjälm, så Helena har en plasthjälm som sitter urdåligt på henne.

Det går bra att köra, som vanligt kör thailändare lite hipp som happ, men de verkar ta rejält med hänsyn till alla på mc. De enda problemet är skicket på vägarna, massvis med stora hål som man inte vill köra ned i.